Kenyas första plaståtervinning
Dagens Industri, 31.01.2022

 

NAIROBI

Ett brinnande intresse för mode och svenskt riskkapital utgjorde starten för Kenyas första plaståtervinning. I förra veckan gick den första leveransen återvunnen plast på export. Anläggningen har kapacitet att återvinna hälften av alla plastflaskor i Kenya.

Ett blågrönt landskap lyser i solen bakom Gurpreet Kenth. Det är PET-flaskor som har samlats in under två år i väntan på maskinerna för återvinning från Kina och Taiwan som blev försenade på grund av coronapandemin.

”Vi trodde att det svåra med projektet skulle vara att bygga upp en infrastruktur för insamling, men under en period fick vi mer plast än vi klarade att ta emot. Nu när maskinerna och den nya fabriksbyggnaden äntligen är på plats så är vi är glada över att ha ett så stort lager att börja jobba med”, säger Gurpreet Kenth, grundare och vd för plaståtervinningen T3.

 I förra veckan gick den första leveransen av granulat iväg till Turkiet från Nairobis exportzon där T3 är beläget. Gurpreet Kenth hoppas att snart kunna sälja till uppköpare på närmare håll eftersom det är mer hållbart än att frakta plast till andra kontinenter.

Idén till att starta plaståtervinning fick hon efter att ha pluggat till miljöingenjör i Kanada. Gurpreet Kenth är uppväxt i en företagarfamilj i Nairobi där textilier har varit en viktig del av affärsverksamheten och hon har alltid varit intresserad av kläder och mode.

”Jag såg att plast blivit ett stort problem här i Kenya och tänkte att jag borde kunna bygga upp en infrastruktur för plastinsamling och göra textiler eller kläder av återvunnen plast.”

Valet av namn var lätt. Företaget fick heta T3. Det står för Trash, Thread and Textile. Knepigare var det att skaffa kapital. 

Genom den kenyanska ambassadören i Sverige fick hon så småningom i kontakt med Kirsten Poitras, chef för stiftelsen The World We Want. Och efter flera möten och besök på plats tillsammans med stiftelsens grundare, finansmannen Paul Leander Engström, beslöt sig stiftelsen att gå in med hälften av riskkapitalet på totalt 60 miljoner kronor och tog samtidigt med sig plaståtervinningsexperten Leif Nilsson in i T3’s styrelse.

”I början kändes det riskabelt eftersom vi inte kände entreprenören men det har varit spännande. Men det är först senare som jag verkligen förstått vilken enorm utväxling ett sådant här projekt ger. Tack vare oss samlar man nu in plast i Kenya samtidigt som vi skapar massor av nya arbetstillfällen”, säger Paul Leander Engström som redan tittar på hur han kan medverka till att skapa återvinningar i andra länder.

T3s anläggning i Nairobi har kapacitet för att återvinna 70 ton per dag, och därmed klara att hantera hälften all den PET som förs in i Kenya varje år. Men för att klara den behöver T3 hjälp med att samla in plasten.

”Vi hoppas på att de stora spelarna som Coca Cola ska börja engagera sig. Deras distributionsbilar kör ut drycker i hela landet men bilarna går tillbaka tomma. Det här är ett gyllene tillfälle för dem att göra en insats”, säger Paul Leander Engström.

Varje är når ytterligare 11 miljoner ton plastavfall haven och plasten är förödande för marint liv och ekosystemet. Coca Cola, Nestlé, Unilever och L’Oréal står för 40 procent av alla plastförpackningar i världen. I år beräknas bolagen nå den högsta nivån av nyproducerad plast någonsin i år, enligt Ellen Mc Arthur Foundation. Detta trots att bolagen framhåller sitt stora ansvarstagande för miljön. 

Enligt plaståtervinningsexperten Leif Nilsson är ett av problemen bristen på insamling av plast, ett annat att all plast inte går att återvinna på grund av att en stor del är färgad eller består av flera olika sorters plast. Utmaningen är alltså att öka insamlingen av plast samt att börja producera förpackningar som går att återvinna.

Sverige ligger långt framme, bland annat byggs just ju världens modernaste plaståtervinning i Motala, Site Zero som DI berättat om tidigare. 

Leif Nilsson är exalterad över både anläggningen i Motala och i Kenya.

”Vi har kunnandet och ligger 50 år före Afrika när det gäller plast och återvinning. I nordöstra Afrika är man duktig på textilier. Istället för bistånd och pengar borde vi hjälpa till att bygga infrastruktur för återvinning i världen”, säger han.

DI:s utsända besöker en av Nairobis soptippar och möts av getter och storkar som bökar i avfallet på jakt efter något ätbart. En kvinna som står och rotar i avfallet kommer fram och presenterar sig med ett brett leende som Mama Sophie.

”Förut var plasten som låg här på tippen bara skräp, men nu får vi betalt för den. Och det är mycket bra”, säger hon nöjt.

Hon en av T3’s nära 7000 plastsamlare som hittat ett sätt att öka sina inkomster genom att samla plast. 

T3’s uppköpare betalar motsvarande cirka 2 kronor kilo och genom T3’s projekt för att stärka kvinnor har Mama Sophie själv blivit entreprenör och har nu 67 kvinnor anställda som samlar plast. 

Gurpreet Kenths ursprungliga idé att göra textilier plastavfall ligger ännu en bit i framtiden. 

”Vi lär oss hela tiden och vi har förstått att det mest hållbara år att göra nya PET-flaskor av gamla så många gånger som plasten tillåter”, säger Kirsten Poitras på The World We Want. 

Hon bekräftar att stiftelsen redan planerar att gå in med ytterligare 1,3 miljoner kronor för att finansiera den process som krävs för att rengöra granulat för att klara kraven för förpackningar av föda och dryck.

Gurpreet Kenth är entusiastisk.

”Det finns massor att göra och möjligheterna är många och om vi lyckas här i Kenya kommer vi att bygga fler återvinningar. Men först vill jag veta vad våra första kunder tyckte om leveransen som de tog emot”.

FAKTARUTA

– 367 miljoner ton ny plast producerades 2020.

– Det globala plastskräpet som sprids till haven uppskattas att tredubblas till 29 miljoner ton år 2040. 

  • Kostnaderna för att tackla effekterna från ett års plastproduktion (2019) beräknas till 32 000 miljarder kronor under plastens livscykel. motsvarande Indiens hela BNP, enligt en rapport från WWF.
  • Förpackningsindustrin står för  30-40 procent av all plast som produceras i världen. De allra flesta är engångsförpackningar. 500 företag står för 20 procent av plastavfallet.

– PET är en delaromatisk polyester, av vilken man gör både syntetfiber och termoplast och är den enklaste plasten att återvinna eftersom den är ofärgad eller svagt gröna eller blå.

– 90 procent av plasten i världshaven transporteras dit av 10 floder.

De tio floder, som toppar plastföroreningsligan är:
Yangtze, Kina
Huang He (Gula Floden), Kina
Hai He, Kina
Zhujiang (Pärlfloden), Kina
Mekongfloden, Kina, Laos, Burma, Thailand, Vietnam, Kambodja
Indus, Pakistan
Ganges, Indien
Amur, Sibirien
Nilen
, Egypten
Niger, Västafrika

KÄLLA: Helmholtzinstitutet