Störst i Norden
DI Weekend, 27.04.2018

TEXT: NADIA DYBERG, FOTO: AMANDA LINDGREN

 

Han har byggt sitt imperium med taxfree-sprit. På Åland äger han i stort sett allt: mataffärerna, dagstidningarna, ambulanserna – och banken.

Di Weekend har träffat Anders Wiklöf, mannen som dessutom har betalat Nordens högsta fortkörningsböter

En man kommer fram med snabba steg. Han har mörkblå överrock i snitsigt snitt och blå ögon som lyser.

”Välkomna till Åland, hälsar han på sjungande åländska och greppar tag i våra otympliga väskor med kamerautrustning.

”Kom nu så går vi och äter lunch!”

Vi befinner oss på hotell Arkipelag i Mariehamn när isen fortfarande ligger tjock ute på Ålandshav. En telefonsnäcka dinglar ur ena örat med Anders Wiklöf banar vägen genom hotellets matsal där han stannar upp för att hälsa, småprata med personal och gäster.

På Åland känner alla Anders Wiklöf. Inte så konstigt, han är en av Ålands arbetsgivare, han äger hotellet vi befinner oss på, konferenscentret tvärs över gatan, är storägare i Ålandsbanken samt i Ålands båda dagstidningar – en konservativ och en socialdemokratisk. Han äger mataffärerna där folk handlar, han äger fotbollsklubbar och är stor sponsor av sport och kultur. Det finns knappt någon i den självständiga ö-gruppen med 30 000 invånare mitt i Östersjön som inte är beroende eller berörs av Anders Wiklöf på ett eller annat sätt. 

Den maktkoncentrationen skulle kunna vara problematisk, eller till och med en katastrofal om han vore en Berlusconi-typ. Men faktum är att Anders Wiklöf är en av Ålands populäraste personer. Alla vi pratar vittnar om han folklighet och hur han bidrar tillbaka till samhället. Han stöttar föreningar, organisationer och privatpersoner som hamnat i trubbel. Har man problem så skriver man ett brev till Anders Wiklöf. Varje månad tar han emot hundratals tiggarbrev från personer som vill ha hjälp. Han har ingen strategi i sitt givande, han ger stort som smått och han ger med hjärtat. 

Någon gång har han köpt en hudvalp till flicka som var ledsen för att hennes föräldrar skulle skilja sig, någon gång har han bekostat ett njurbyte, ibland bekostar han utbildningsinsatser i skolor. Ofta ger han bort pengar anonymt, men folk på Åland brukar ändå lista ut att det är Anders Wiklöf som ligger bakom. Ibland kommer folk fram på gatan och kramar honom för att säga tack.

”Då är det klart att man blir glad. Jag kommer ju själv från väldigt fattiga förhållanden, och jag vet att livet kan bli tufft. Jag har ju lite pengar, och då tycker jag att jag kan hjälpa till. Man kan ju ändå inte ta med sig pengarna när man dör. Då är det roligare att ge bort dem medan man lever”, säger han.

Varje år bjuder han ålänningarna på fest med gratiskonsert i Mariehamn i samband med att hans miljöfond Östersjöfonden delar ut pris. Nästa år blir det extra stor fest när fonden firar 30 år och Anders Wiklöfs planerar redan nu hur han ska maxa firandet.

Anders Wiklöfs generositet har gjort honom populär. Men hur har han blivit så rik?

 Hans koncern Wiklöf Holding, består av ett 20-tal bolag inom turism, handel, mat och tax-freeförsäljning på 17 passagerarfärjor på Östersjön är samt logistik med spritvaror till svenska Systembolaget och finska Alko. Största bolaget i koncernen är ME Group med den lukrativa taxfreeförsäljningen, bolaget omsätter drygt 1,5 miljarder kronor per år.

I gruppen finns även byggföretag för arenor och hallar för jumbojets på JFK-flygplatsen i New York. Här finns också ett bolag med ambulanshelikoptrar som kör räddningsuppdrag i Finska och Åländska skärgården. Hans bolag är verksamma i Sverige, Finland, Kosovo och Libanon. Wiklöf Holding omsätter nära 3,5 miljarder kronor och gör en vinst runt 120 miljoner kronor per år. De flesta bolag ägs av flera personer, men Anders Wiklöf äger allt själv. Det gör honom till Nordens största enskilda företagsägare. 

”Det har bara blivit så, men visst är det lättare att fatta snabba beslut om man äger själv”, säger han och tillägger:  

”Men det är klart att jag lyssnar på folk. Jag har ju inte gjort allt själv. Många av mina närmaste har jobbat med mig i över 30 år. Jag har varit duktig på att anställa bra folk.”

 En av dem är brorsonen VD Peter Wiklöf, VD på Ålandsbanken. Banken som haft nära samarbete med skandalomsusade pensionsbolaget Allra, övertog Allras fonder med 13 miljarder kronro i förvaltat värde när Allra slängdes ut ur PPM-systemet.

 Anders Wiklöf vill inte kommentera Allra eller dess grundare alls, däremot erkänner han att kriser faktiskt varit bra för Ålandsbanken.

”Vi har kunnat använda de tillfällena för att flytta fram våra positioner. Vi tog över Allras fonder och sänkte priserna på dem. Och när vi tog över Kaupting Bank 2009 efter finanskrisen, det var inte lätt, men jag är personligen stolt över att vi gjorde det. Och det är ju roligt att Ålandsbanken har kontor på Stureplan.”

Anders Wiklöf sinne för affärer började redan som barn. Familjen var fattig, pappa som var murare från Österbotten hade bara jobb under årets varmare månader eftersom mursleven frös om vintern. Mamma jobbade som massör men var i stort sett blind från 30-årsåldern, vilket fick Anders Wiklöf och hans äldre bror Lars att lära sig vikten av ordning och reda.

”Det var ju inte roligt om mamma slog sig för att hon snubblat på saker eller gått in i öppna skåpdörrar. Om man gör grejerna rätt från början behöver man inte slösa tid med att göra om” säger han.

Anders Wiklöf såg hur hans föräldrar kämpade och bestämde sig redan som barn för att klara sig själv. När han var sex smet han ut genom fönstret när föräldrarna lagt sig och och ilade till dansbanan för att plocka tomflaskor som han sedan sålde till butikerna – samma butiker som han numera äger. Eftersom han var liten och tunn kunde han dessutom krypa under dansbanans golv och plocka mynt som ramlade ur fickorna på folk som dansade ovanpå.

När han var 11 år hade han köpt och sålt nio bilar. När han var 14 gick han ut skolan.

Även om sonen bevisligen kunde tjäna pengar så ville föräldrarna att han skulle skaffa sig ett yrke. Anders Wiklöf sökte in på hushållsskola och blev bagarlärling, men insåg snart att det fanns andra möjligheter att tjäna pengar.

Färjetrafiken på Östersjön mellan Sverige och Finland hade kommit igång och folk började få allt mer pengar, inte minst de anställda på rederierna som fick provision på tax-freeförsäljningen. Nog ville folk som hade gott om pengar köpa fina bilar, tänkte Anders Wiklöf. Han bestämde sig för att börja sälja lyxbilar med ensamrätt på Åland. För att komma igång behövde han 10 000 mark, motsvarande 90 000 kr i dagens penningvärde. Han gick till Ålandsbanken och bad om ett lån, men blev utkastad.

Banken dominerades av redare och försäkringsbolag, etablerade herrar i 50-årsåldern i fina kostymer. Och här kom murarens son och ville få låna pengar för att sälja lyxbilar!?

Anders Wiklöf släpper lunchbesticken i tallriken.

”Jag var ju bara en glop tyckte de! De ville att pappa skulle gå i borgen för mig, men jag vägrade. Pappa som jobbat så hårt och mamma som var blind. Det fanns ju inte! ”

Utan säkerhet blev det inget lån. Bankdirektören pekade på dörren.

”Jag stod på trappan utanför Ålandsbanken och ja, det kom en tår. Sen tänkte jag: Jag ska fan visa dom! En dag ska jag äga Ålandsbanken!”

Anders Wiklöf hade bestämt sig, det vara bara att köra. Ett villkor för att få Mercedes Benz agenturen var att han höll ett visst reservdelslager, men utan banklån var det tufft. För att spara in på porto och för att få in betalningen från kunderna så snabbt som möjligt cyklade han runt på sin pappas knarriga cykel om nätterna och stoppade fakturor i kundernas brevlådor. När kompisarna var ute och festade stack Anders Wiklöf till jobbet, även om klockan så var fyra på morgonen.

Försäljning av lyxbilar gick som smort, och det dröjde inte länge förrän även bankdirektören och höjdarna på Ålandsbanken kom för att köpa lyxbilar av Anders Wiklöf. Själv sparade han varenda mark och köpte aktier i Ålandsbanken så fort han kom över.

Efter många års slit fick han äntligen chansen att köpa en stor aktiepost som skulle ge honom majoritet, men när affären var gjord ångrade sig säljaren.

”Damen som sålt aktier till mig ringde och grät och ångrade sig. Jag sa till min koncernchef Nils Lampi att hon får tillbaka dem till samma pris. Folk tyckte inte att jag var klok, jag som hade väntat så länge. Men jag ville inte att damen skulle ångra sig. Sex månader senare ringde hon mig och erbjöd mig aktierna igen.”

 

Med över 50 procent av aktierna kunde Anders Wiklöf till slut ta plats i Ålandsbankens styrelse. Och eftersom han var majoritetsägare kunde han även bestämma i styrelsen.

Anders Wiklöf var nöjd. Han hade fått revansch, och det utan att skaffa sig ovänner. Samtidigt hade han insett en sak om sig själv: Han älskade att tävla!

” Vi lever inte i 500 år och ingen av oss kan ta med något när vi lämnar jorden. Men man kan ju försöka göra det så roligt det går medan man är här. Och det är ju roligt att tävla. Och det är ju mycket roligare att vinna än att förlora”, säger han. 

Enligt honom går det att tävla i det mesta i livet. Ett tävlingsmoment som han uppskattar är konsten att köpa konst. Den senaste tavla Dopfärden av Albert Edelfeldt köpte han för drygt 6,4 miljoner kronor. En rekordsumma på Finlands nätauktion och sannolikt det mesta som betalats för ett verk av Edefeldt. 

”Tavlan var borta i 100 år. Det är ju hans mästerverk som försvann till Amerika i hundra år tills den återvände till Finland där den hängde på konstmuseet i Helsingfors i 20 år. När den kom till försäljning köpte jag den och nu ska den hänga i min sommarstuga”, säger Anders Wiklöf och insisterar att vi ska stanna förbi Mariehamns konstmuseum för att se tavlan som han lånat ut till museet för att allmänheten ska få en chans att se den innan han tar hem den.

Inne på museet står några ålänningar och beundrar tavlan. 

”Är den inte fin?”,säger han medan ett lyckligt leende.

Vi tar plats i hans Bentley och åker längs vägen ut mot hans sommarstugan för att se konstsamligen, Nordens största privata, värd runt 400 Mkr. Plötsligt bromsar han in .

”Det var här jag åkte på böterna!”, utbrister han.

Fortkörningsböterna omskrevs i svensk, Åländsk och Finsk press som rekordhöga. 

”Jag körde 77 och såg inte att det var 50. Det var polisens första dag på jobbet och hon blev alldeles förskräckt när hon ringt skatteverket och fick veta hur mycket hon skulle skriva böterna på.”

I Finland är fortkörningsböter är inkomstbaserade och för Anders Wiklöfs del blev det 830 000 kronor, den gången.

Anders Wiklöf rycker på axlarna.

”Jo, men det var ju bara att betala. Jag hade ju faktiskt kört för fort.”

Ute vid Andersudde som han döpt sommarstället till, har Anders Wiklöf låtit bygga ett orangeri, en champagne- och ölbar samt en tennisarena som tar 1850 sittande gäster. Här har han arrangerat veterantennis och spelat med stjärnor som John McEnroe och Björn Borg. Här har även damtennisstjärnor som Li Na från Kina tränat. Här har världsartister som José Carreras, Robin Gibbs från Bee Gees och Il Divo uppträtt när han ordnat privata fester.

Bentleyn spinner som en nöjd katt och vi har kommit ut en bra bit mot skogen och havet där vägen smalnar av.

Anders Wiklöf skrockar:

”När de hunnit hit brukar de här världsstjärnorna bli lite nervösa och börjar fundera på om de håller på att bli kidnappade. De kan ju inte tänka sig att det finns en arena här ute. Är det inte roligt?!”

Efter en stund tornar ett par vackra järngrindar upp sig framför motorhuven. Grindarna öppnas och vi glider genom parken med dammar, statyer och blombuskage som ännu gömmer sig under snön. Plötsligt stannar han bilen och hissar ner sidorutan. I en dunge står ett tänt ljus och färska blommor lyser i snön.

”Ni kommer egentligen inte vid någon bra tidpunkt. Det är inte så bra med herr Wiklöf just nu. Jag begravde vår Bjösse i torsdags.”

Bjösse var Anders Wiklöfs älskade hund, en vit ullig Coton de Tuléar som var med honom varje dag i 16 år och som fick hängmörad oxfilé av husse varje dag.

”Vi har ju inga barn så han blev ju som vårt barn. Så du förstår att det här känns.”

”Jag skulle egentligen ha varit i Stockholm och firat Anders Wall, men när Bjösse blev dålig ringde jag honom. Han sa:’Anders kom inte hit. Stanna hemma och ta hand om dig. Annars blir jag förbannad på dig´. Tänk vilken fin kompis va?”

Anders Wall hör till Anders Wiklöfs närmaste vänner. Båda kommer från enkla förhållanden och har jobbat hårt för att skapa sig en förmögenhet .

”Han var ordförande i Sveriges största företag som var Volvo på den tiden. Han var min idol under många år, och sen blir vi kompisar! Fattar du?”, säger han och verkar knappt fatta det själv att han, den fattiga murarens son, kommit upp sig i världen, kan köpa vad han vill och numera umgås med presidenter och premiärministrar.

I hans nära vänkrets finns Finlands förre president Martti Ahtisaari, före detta statsminister Paavo Lipponen och Sveriges förre statsminister Göran Persson som Anders Wiklöf rekryterat till styrelseledamot i Wiklöf Holding och som styrelseordförande till Ålandsbanken där Göran Persson köpte aktier för 4,5 Mkr i mars i år.

Några av Anders Wiklöfs politikervänner har han lärt känna genom sin bror Lars Wiklöf som tidigare var socialdemokratisk finansminister  2005-2007. Bröderna stod varandra väldigt nära och brukade prata i telefon tre gånger om dagen. Hans bortgång för snart tio år sedan höll på att knäcka Anders Wiklöf. Nu är det hans brorson Peter Wiklöf, VD i Ålandsbanken som står honom närmast och som förmodligen blir arvtagare till hans imperium.

Ute på Andersudde lyser den gula sommarvillan i snön. Stora fönster vätter mot Ålands hav och inne går väggarna och textilierna i varma färger. Anders Wiklöf som är road av inredning har själv köpt tygerna i Nice. Han reser alltid till Nice, bor alltid på samma hotell i samma rum. Ibland dricker han kaffe tillsammans med den gamla damen som äger hotel Negresco. Han åker alltid privatjet. Allt sedan den gången han missade planet i Helsingfors en gång för 25 år sen.

”När jag kommer till Nice känner jag mig hemma. Titta här, så här ser det ut varje gång jag kommer till Nice. Det är vad jag kallar välkomnande.

Är det inte roligt?!”, säger han och visar bilder i sin mobil. På Promenade des Anglais vajar den åländska flaggan i vinden mellan Trikoloren och EU-flaggan.

Sommarstugan har byggts ut i flera omgångar i takt med att konstsamlingen vuxit. Anders Wiklöf går före och tänder lamporna. Här hänger verk av Anders Zorn, Ellen Thesleff, Eero Järnefeldt, Helene Schjerfbeck, Peter Dahl, Hugo Simberg, Thure Bengtz och Elin Danielson-Gambogi, en favorit är Katten Jeppe av Bruno Liljefors. Förlagan till Carl Larssons Midvinterblot upptar en hel vägg.

Anders Wiklöfs intåg i konstbranschen började egentligen en sen kväll på Riche i slutet av 1980-talet när han hörde några prata om en ”Dandy” och en ”rekordsumma”. Snart stod det klart att det handlade om en tavla som skulle säljas på Bukowskis nästa dag.

Anders Wiklöfs tävlingsnerv drog genast igång och han bestämde sig för att vara med i matchen. Men eftersom han inte tordes gå till Bukowskis bjöd han på tavlan över telefon.

”När det bara var två budgivare kvar slutade jag bjuda. Då blev tjejen i telefonen förbannad, men jag hade ju inte ens sett tavlan!”

Nils Dardels målning Den Döende Dandyn gick till finansmannen Hans Thulin för 13 miljoner kronor, men Anders Wiklöfs närvaro på auktionen var noterad, och strax började inbjudningar till vernissager och auktioner strömma in. Sin första tavla köpte han kort senare på Christies i London för runt 3 miljoner kronor, och sedan dess har det blivit fler konstköp. Konstexperten och gode vännen Kjell Ekström hjälper honom att navigera rätt.

Anders Wiklöf pekar på en Ellen Thesleffs vackra debutmålning Eko.

”Det är en kopia. Originalet är utlånat och ska på turné i tre amerikanska delstater. Det måste väl vara bevis på att jag har köpt rätt tavla om museerna vill låna dem. Är inte det roligt?!”

Annars har konsten kommit till Andersudde för att stanna. Han har aldrig sålt en tavla och tänker inte göra det heller.

”Det är slut nu, ingen ska mer kunna tjäna provision på de här tavlorna. Jag vill att folk som vill ska få se dem”, säger han.

Just därför öppnar Anders Wiklöf och hans fru Rita sitt sommarhem för privata och exklusiva guidade visningar av konsten. Totalt brukar det bli flera tusen personer som bett att få komma.

Om några månader kommer Andersudde fyllas av blomsterprakt och fyllas av gäster och besökare. Anders Wiklöf och hans fru Rita kommer inte bara att ha en ny tavla på sina väggar utan också en ny liten vit Coton de Tuléar valp i hemmet. Han ska heta Bjösse.

FAKTA:

Hedersdoktor i ekonomi vid Åbo universitet, kommerseråd, grundare av Östersjöfonden.

Kör: Bentley. På vintern, en Bently Flying Spur W12. Fyrhjulsdrift. På sommare en Bentley Mulsanne.

Familj: Gift med Rita.

Dricker: Rött vin och vatten.

Ålandsbanken

Grundades 1919, huvudkontor i Mariehamn på Åland. Noterad på Helsingforsbörsen med drygt 9 300 aktieägare. Balansomslutning drygt 5,3 miljarder euro. Totalt 700 anställda med verksamhet i Sverige sedan 2009.

Huvudägare är Anders Wiklöf, tillika farbror till bankens vd Peter Wiklöf.